1:4 Frågans betydelse

Frågors betydelse

Vi måste bli mer medvetna om att elevers lärande beror på hur vi planerar och formulerar aktiviteter.  Vi måste lära oss att problematisera och det kan man bara göra om kontexten/sammanhanget är känt för eleverna.

Elever är frågvisa före skolstarten. De frågar om sådant som de inte vet; sånt som de vill veta. Många elever har lekt skola innan de blir elever. I dessa lekar ställer de annorlunda frågor än de normalt gör. Frågorna är av samma typ som de sen oftast kommer att möta i skolan – frågor där det alltid finns ett rätt svar och där den som frågar redan vet svaret. Att svara rätt var det som räknades. Många elever tror att skolan är ett ställe dit man kommer för att visa upp vad man redan kan. De vet att man kan svara rätt eller fel och det viktigaste blir att svara rätt. En del elever avstår därför ofta ifrån att ens försöka svara. I stället ska eleverna möta en skola som utmanar deras nyfikenhet och kreativitet och som tar vara på deras vilja att lära sig (mera).

Elevers tänkande är grundeno ch de måste bli medvetna om att de tänker och att de kan tänka och att vi alla tänker olika. Om vi lärare alltid talar om för eleverna vad de ska göra och hur de ska tänka förhindrar vi en del av deras utveckling; framför allt deras tänkande. Jag låter ofta elever ”leka” en associationslek, inte alltid kopplad till matematik. Den kan gå till så här:

”Vad tänker du på om jag säger tomat?”

Elever har olika svar; svar som: röd, ketchup, gurka, sallad, rund, gott, smörgås, skivor, trädgård och gul. Alla svaren är ”rätt” och elever måste för sitt eget lärande förstå att det inte finns endast ett sätt att tänka. Under en sådan här lek lär sig många elever att ”oj, så kan man också tänka, det har jag inte tänkt på!

 Jämför och diskutera följande matematikuppgifter:

Kalle har 6 kulor i den ena fickan, 3 kulor i den andra fickan och 1 kula i handen. Hur många kulor har han?

Eva har 10 kulor i sina två fickor. Hur många kan hon ha i varje ficka?

Vilken av dessa uppgifter har bara ett rätt svar?

Vilken är vanlig läroboksuppgift?

Vilken av uppgifterna ger möjlighet nytt lärande?

Vilken uppgift är en utmaning?

I vilken uppgift kan eleven känna sig involverad?

Vilken är relevant i förhållande till läroplanens mål?

I vilken uppgift måste eleven tänka självständigt?

I vilken uppgift lär sig elever att man kan tänka på olika sätt?

I vilken uppgift ges eleven eget ansvar?

I vilken uppgift har läraren övertagit ansvaret?

Vilken är mest lätträttad?

Diskutera gärna de här frågorna med kolleger! Och föräldrar!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *