Ett riktigt positionssystem

fortsättning från Det viktiga positiossystemet

Det bodde barn i skogen också och de följde med sina föräldrar när de jagade. De var tvungna att göra så för att få mat och kläder. Barnen samlade på smådjur och precis som barnen vid havet vill de veta hur många djur de hade fångat eller vem som hade flest. De la kottar eller nötter eller kastanjer.

Lägg ex 6 kottar/nötter/knappar men lägg dem i en tvågrupp och en fyrgrupp.

Hur många djur har det här barnet fått? Hur kan man se det? Skulle nötterna kunna ligga på något annat sätt för att man lätt skulle kunna se att det är 6?” Hur då? Finns det fler sätt?

Det är viktigt att eleverna är medvetna om att de kan se och att de inte behöver räkna. Det innebär att de i förlängningen kan addera eller subtrahera med en antalsgrupp i stället för att som många elever gör även i senare skolår – räkna en och en och en osv på fingrarna. Alla övningar som nämnts förbereder eleverna för att inte räkna på fingrarna alls!

Lägg många kottar/nötter/kastanjer och säg:

Barnen jagade och jagade och plötsligt hade de lagt så många kottar att de inte kunde se hur många de var utan att räkna. Och de var lika lata som jag; de hade ingen lust att räkna. Då kom de på att de kunde lägga pinnar på marken först.

När det låg så här sa de att de hade fått 34 djur. Hur kan man se att de menar det?”

Lägg många olika tal – ingen ”siffra” högre än 5! För diskussioner på liknande sätt kring om två fått så många eller om de får så eller så många till eller om två ska dela på det antalet (som då, med tanke på att eleverna är små måste vara ett tal med enbart jämna siffror).

Man kan också använda aktiviteten för addition och subtraktion, utan att nämna just de benämningarna:

Hur många fler behöver man om man har 34 och vill ha 65?”

Hur många har man om man hade 232 och får 323?”

Syftet med alla de här positionssystemsaktiviteterna är att

  • eleverna ska titta på siffrorna i ett tal, de ska se de olika talenheterna, men de behöver inte veta vad de heter – än!
  • eleverna inte ska vara rädda för stora tal, utan de ska uppleva strukturen; de ska se att ”det är likadant hela tiden”!
  • de faktiskt i sig är individualiserande och inbjuder till lärande
  • eleverna ska inse att en siffras placering avgör dess värde

9 svar på ”Ett riktigt positionssystem”

  1. I am extremely impressed with your writing skills and also
    with the layout on your blog. Is this a paid theme or did
    you customize it yourself? Either way keep up the excellent quality writing, it is
    rare to see a nice blog like this one nowadays.

    1. Thank you! It´s not paid from anyone. Maths have given me so much through my live as a teacher so I just want to give back, a litte. /Ulla

    1. Det här är ingen enkel uppgift för ettor. Jag ger inte sådana exempel och når elever själva hittar på dem så upptäcker de svårigheten och ändra helt enkelt på siffrorna – när de går i ettan.
      Lite senare, i tvåan ser de att det är 68 + 23 och det är inte riktigt så svårt”

  2. Tack läste visst fel, uppgiften var ju 232+323=555 Min hjärna lade till ett ett ord… vill få 323 isf…. får 323.

    Finns det någon stans i bloggen hur du riggar tankegångar/uppgifter för att de själva ska komma på mönstret med att hitta 68 i åk 2

    Känns som pendeln slagit lite för mycket åt att använda algoritmer. För att vi använde skriftlig huvudräkning som en algoritm med många fallgropar och utan taluppfattning. När ser du en fördel med att ändå lära de de traditionella algoritmerna.

    1. 10 och 100-kompisar. De måste man se! Och senare 1-kompisar
      Mycket taluppfattningsövingar som tränar det och associationsförmågan- jätteviktig
      OM man absolut skulle behöva algoritmräkning så lär man sig det på en kvart i nian – om man har den taluppfatning man har fått genom att aldrig ha räknat i algoritm. Har du läst om huvudräkningen här på bloggen? Vågar jag rekommendera det?
      Hade diskussioner med Birgitta R om skriftlig huvudräkning och hela hennes idé – som tyvärr misstolkats av så många – är samma sak som när mina 4-or sa: Får vi göra mellanmål om huvudet inte räcker till?
      Och vem står i affären med papper och penna och utför skriftlig huvudräkning?
      Vem har råd att avlöna någon som ställer upp och räknar ut?
      Vem tror att någon behöver kunna det år 2050?
      Hälsar Ulla

  3. Läser just nu till speciallärare och kommer till hösten jobba runt åk 1-2 (klassundervisning och stöd) och vill uppdatera min kunskap runt matematiken för dessa åldrar.

    Vill ta till mig mer av ditt sätt att tänka, resonera. Har du kurslitteratur, forskningsstudier som du kan rekommendera och som är dina käpphästar vilket liknar din tankegång. Har ingen betydelse om den är ny eller gammal eller vilka åldrar den vänder sig emot. Båda tankegångar men också mer handgripligt. Har läst någon titel av Chinn, Anghileri, Neuman, Bentley, Malmer, Rockström mm

    Deltar du som lärare/föreläsare i någon distanskurs i matematik från högskolan. Vart i landet håller du dina övriga föreläsningar och genom vilket företag/organisation.

    Om man mot förmodan vill ha en matteboken att hålla i handen under en övergångsperiod vem rekommenderar du då? Hur förhåller du dig själv till matteböcker i grundskolan/gymnasiets olika åldrar. Vad ser du som nackdel/fördel och på vilket sätt använder du dem.

  4. Inser nu att jag skriver som om du fortfarande jobbar, men du kanske är ”dagledig som statsanställd” och och valt isolering nu i coronatider. Hoppas det är ok att bolla lite tankegångar.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *