Beräkningar

Barn räknar innan de blir elever men många lämnar grundskolan med dåliga matematikkunskaper. När tappar de ”reservhjulet” som de hade med sig till skolan? Analfabeter räknar trots att de aldrig undervisats. Varför är det så? Varför utvecklar de ett ”reservhjul”?

Förskolebarnens och u-landsmänniskornas räkning skiljer sig från skolans (oftast) läroboksstyrda räknande därför att deras räknande utvecklats och utvecklas vid och efter behov och som en logisk följd av egna erfarenheter och kunskaper. Skulle vi kunna undervisa så att just dessa skillnader blev likheter i stället?

När och hur kan ett barn som inte undervisats i matematik räkna och ha behov av att göra det? Före skolstarten har barn delat på karameller och berättat hur många glassar de ätit. Karamellerna delade de praktiskt och det fanns ingen anledning vare sig att skriva ner antalet eller att räkna hur många, bara att jämföra antalet eller storleken. För det behövdes inget matematiskt språk, enbart en matematisk handling. För att visa glassars antal uppfinner barn egna mattespråk. Glassar eller ett streck för varje glass kan ritas, fingrar kan sträckas upp eller pinnar kan läggas fram. Ett barn har hundra språk men berövas de nittionio!

Barn har ofta minst ett fungerande matematiskt språk före skolstarten, för en del är det egna språket också det enda mattespråk de mött. I skolan ”tvingas” många att överge sitt eget mattespråk för tidigt och börja med symbolspråket – siffror och andra matematiska tecken.

Undervisningen måste utgå ifrån det språk barnet redan har och varje barn måste få chansen att ”översätta” sina erfarenheter till skolans mattespråk och vice versa.

Problemlösningsförmågan – kompetensen – att förstå, välja och använda olika redskap (färdigheter) är en absolut förutsättning för att eleverna ska ha behov av färdighetsträning.

Till vardags hamnar vi ibland i situationer som kräver snabba beräkningar, ungefärliga eller exakta. Andra situationer fordrar noggranna, absolut exakta beräkningar (deklarationer, bankaffärer m m). Situationen och personen avgör alltid beräkningens krav på noggrannhet.

För att vara beredda att möta vardagen bör eleverna utrustas med verktyg/metoder/redskap för olika situationer. Utanför skolan väljer vi redskap utifrån arbetsuppgiftens art. Vi gräver inte upp stora fält med små trädgårdsspadar och vi skjuter inte myggor med kanoner. Det är alltid situationen som avgör vilket redskap vi väljer.

Vilka redskap för matematiska beräkningar får eleverna i skolan? Vilka redskap använder vi – utanför skolan? Vilka redskap behöver våra elever ha med sig för att klara 2020-talets krav?

Eleverna måste bli så förtrogna med olika matematiska redskap att de utifrån situationens krav på beräkning kan välja den mest lämpliga. Därför ter det sig mest naturligt att träning av de olika redskapen och val av redskap bedrivs parallellt med problemlösning (kompetens). Det borde kanske aldrig vara så att färdigheter/redskap tränas som en isolerad företeelse. När tränar man att gräva med spade utan att gräva i något? Det skulle i så fall vara i skolan!

Redskap att välja mellan är

  • Överslagsräkning
  • Huvudräkning
  • Tekniska hjälpmedel (miniräknare, datorer m m)
  • Algoritmräkning (numera förpassad till en historielektion i stället för 6-700 lektioner matematik. Eleverna ska lära sig matematik, inte räkning. Det är mer än 50 år sedan det stod räkning i läro/skolplaner.)

Vi bör vara medvetna om att dessa redskap inte är egentliga mål för vår undervisning. Visserligen kan miniräknaren användas men endast om vi vet hur vi ska hantera de tal vi ska använda i beräkningen. En miniräknare löser inga problem, men det är ett alldeles utmärkt redskap för den som har kompetens, dvs för den som kan teckna ner en beräkning. Sen gör räknaren beräkningen. Trots det kan vi inte utesluta att arbeta med de övriga, i synnerhet inte för att utveckla elevernas taluppfattning. Den är viktig för den fortsatta matematiken. De elever som saknar känsla för tal och mönster kommer sannolikt att få problem i algebra. Taluppfattningen, känslan för tal, utvecklas av huvudräkning och huvudräkningen utvecklas av taluppfattningen.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *