Möte med matematik

I den här lektionen är det du som lär dig om barnen. Lektionen kan givetvis upprepas, men du kan vid tillfälle använda lekar där du använder prepositioner. Ex: ta din penna! Håll den bakom, under, bredvid, framför osv

Möte med matematik

När barnen kommer till sin första mattelektion så tror både barnen och deras föräldrar att de ska få en mattebok och börja lära sig att räkna. Vi vet att flera barn är ganska så bevandrade i räkning och andra är det inte. Men alla kommer till skolan för att lära sig det de inte kan. Vi måste därför möta barnen i en matematisk aktivitet som lär oss om barnen. För den fortsatta matematiken finns det ord som barnen måste kunna använda. Barnen har många olika modersmål och en del språk har inga prepositioner. Ord som störst, minst, först, efter med flera är viktiga att ha koll på. Därför denna första aktivitet.

MÅL: Förstå och kunna använda jämförelseord och prepositioner

Material som du behöver och som du säkert har hemma om du tittar dig omkring:

En korg eller liknande med ett många småsaker, exempelvis gem, stenar, pusselbitar, spelkort, radergummi, pennstumpar, kulor, knappar, ringar,  bollar, klotsar, tändstickor,  små leksaker etc. samt en liten figur, docka, att ställa på golvet.

Barnen sitter i en ring på golvet. Du kommer med en korg/burk/väska i handen, låtsassnubblar och låter alla sakerna ramla ut på golvet.

”Oj! STOPP Låt oss titta på röran! Ser ni några saker som ni tycker liknar varandra? Vänta, ge dem tid att tänka!Saker som ni tycker hör ihop? Vänta, ge dem tid att tänka! Hjälp mig att plocka upp sakerna men ta bara  saker som ni tycker hör ihop!

Traditionellt sett skulle jag ha sagt (eftersom traditionalisten vill ha full kontroll över verksamheten): Kalle – du ska plocka upp gula saker; Eva – du ska plocka upp saker av trä osv. Sedan skulle jag ha kontrollerat: Vad skulle du plocka upp? Då övertar jag, av gammal vana, ansvaret och tänkandet och bedömer eleverna efter lydnad i stället efter kompetens.  Ett sådant arbetssätt skapar beroende hos barnen. De känner inte att de behöver tänka själva och de slutar allt eftersom att använda sina tidigare kunskaper.  

Medan barnen plockar upp sakerna ska du iaktta dem. Det finns barn som

¨     tvekar på grund av att de tror att de kan göra fel

¨     skulle kunna trampa ner alla andra för att få just de saker de vill ha

  • plockar först och tänker sen
  • tänker först och plockar sen

När alla sakerna är upplockade sätter man sig i en ring med sakerna framför sig.

”Vem har flest saker?” Låt barnen titta, ge dem tid, förvänta dig inget svar!!

Eleverna tittar sig omkring och var och en ”vet” egentligen vem som har flest. Då kommer min andra fråga:

”Vad menar man när man säger flest?” Låt barnen tänka, ge dem tid, förvänta dig inget svar!!

Att förklara vad som menas med flest är inte så enkelt. Man skulle kunna säga ”högst antal” eller ”fler än alla andra”. Det är svårt att beskriva vad man menar, även om man ”vet”. Det är ungefär som att fråga  barn ”Vad menar man när man säger att man somnar?” De vet vad det innebär men kan inte förklara; troligen behöver man vara neurolog för att göra det. För att införliva ett nytt ord i sitt ordförråd måste man ha erfarenhet, förförståelse, av ”ordet”. Om det inte är så kan man inte använda det.

Tänk dig att jag ”lär” dig ordet ”iksakultin”. Du kan lära dig ordet men du har varken erfarenhet eller förståelse och får inte heller det i ett sammanhang och därmed kan du inte heller använda ordet. Du vet varken var eller när ordet kan användas. Vilken kunskap, vilken förståelse har du då?

Samtalet kring de upplockade sakerna fortsätter på samma sätt:

Låt barnen tänka, ge dem tid, förvänta dig inget svar!!

”Vem har fem saker?” – ”Vad menar man när man säger fem?”

”Vem har den tyngsta saken?” – Vad menar man när man säger tyngst?”

”Vem har den längsta saken?” – Vad menar man när man säger längst?”

”Vem har den största saken?” – Vad menar man när man säger störst?” osv

Efter den sistnämnda frågan hade 6- och 7-åringarna och jag en mycket intressant diskussion i begrepp som area och volym (utan att nämna orden), när ett barn säger att ”man kan inte säga att vykortet är större än bollen för de är inte stora på samma sätt och så visar de med händerna hur kortet är stort och hur en boll är stor”. De här barnen har redan erfarenhet och förståelse för både area och volym, men har aldrig haft behov att ”ord” för sin kunskap. Egentligen är det här även deras första geometrilektion.

Efter diskussionerna ställde jag en liten figur, Hugo, i mitten på ringen och sa 

”Nu är det Hugo (dockan)  som bestämmer!”

Hugo: ”Jag vill ha alla gula saker framför mig!”

Jag: ”Vad menar man när man säger framför sig?” Låt barnen tänka, ge dem tid, förvänta dig inget svar!!

Hugo: ”Jag vill ha den längsta saken bakom mig!”    

Jag: ”Vad menar man när man säger bakom?”

Hugo: ”Jag vill ha tre saker av trä bredvid mig!”   

Jag: ”Vad menar man när man säger bredvid?” osv

Det är inte lätt att förklara vad som menas med ord som framför, bakom, bredvid, under, över, mellan osv. Förståelse av prepositioner behövs för att  beskriva ex mönster som sedan kan göras till matematik. Lärandet av prepositionerna sker genom intellektualisering; dvs att barnen lär sig själva i ett för dem väsentligt sammanhang.

Intuitivt ställer varje barn upp en hypotes om vad ordet betyder och bekräftelsen, positiv eller negativ – men outtalad, kommer när något barn placerar sakerna efter ”Hugos instruktioner”. I dag finns det många barn i den svenska skolan som saknar prepositioner i sitt modersmål.

Kanske du tycker att aktiviteten inte har något berättigande som mattelektion. Kursplanens verb: ex förstå, använda, argumentera, diskutera, ta ställning, mäta, undersöka etc anger mål för matematikundervisningen. Dessutom lärde jag mig oerhört mycket om eleverna, vilket är en förutsättning för deras lärande.

 

 

 

x

12 svar på ”Möte med matematik”

  1. Tack för att du inspirerar mig i detta ämne! Har en 2:a och känner att jag inte just nu inte vet hur jag ska fortsätta utmana mina elever. Men efter att ha läst flera av dina tankar fick jag lite nytänk! Tack för det😃

    1. Tack! Hoppas att du får mer glädje av mina försök att göra matematikundervisningen inte bara mer hållbar utan framför allt inspirerande för såväl lärare som elever. Fråga gärna om jag inte är tydlig nog i mina inlägg. Och Lycka till!
      hälsar Ulla

    1. Börjar med storyn om möbelaffärer, så att alla är ”där”. Visar bildera på ”mina” soffor . Uppgiften att lägga dem i ordning efter hur mycket de kostar är en gruppuppgift. Så rolig! Träsoffan kommer alltid först och diskussionerna är helt underbara när de argumenterar för sina hypoteser. För min del finns det varken rätt eller fel, Sen kommer prislapparna som ska läggas på varje soffa och de diskussionerna är oerhört givande att lyssna på – andra veckan i ettan! Varenda elev kan läsa 1000 och alla har någon hypotes om övriga.
      Nöjd med svaret?
      Var arbetar du? Vore kul att veta?

      1. Så glad att jag hittat din blogg! Precis den inspiration jag letat inför nästa läsår med en årskurs 1.
        Berättelsen om möbelaffären, improviserar du den eller har du en färdig?

        1. Ren improvisation! Berättar om ”min” soffa och affärer och sen berättar eleverna om möbelaffärer. Och då tar jag fram bilderna – 4 soffor till varje grupp. Otroligt intressant när de sorterar dem efter pris och ännu mer när de sätter priserna på dem! Hälsar Ulla

  2. Brukar elevernas samlade kunskaper göra att de också lyckas lägga priserna i storleksordning eller hur mycket lägger du fokus på detta och på vilket sätt. Vill du få någon elev att säga varför den ena är dyrare än den andra utifrån talen alltså. Och hur hanterar du de som kommer fram om att 9990:- är dyrast.

    1. Tack!
      Efter så många år har jag lärt mig en del och det delar jag gärna med mig av.
      Blir glad när det uppskattas. Hälsar Ulla

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *