Så hanterar jag frågorna

Vi tittar på den första spetsiga frågan och min tolkning:

I en simtävling hade jag tiden 25,65 sekuder och Lisa tiden 25,67 sekunder. Vem tror du vann? Varför tror du så?

Alla elever svarar att jag vann. De flesta skriver att de kan se det! Två elever skriver att jag vann med 2 hundradelar och två skriver att jag vann med 2 tiondelar. Jag vet nu att det i klassen finns någon som ”kan”.

Nästa lektion. Kommer ni ihåg frågorna? Bra! Alla skrev att jag vann! Men några skrev att jag vann med 2 tiondelar och några skrev attjag vann med 2 hundradelar. Det kan inte vara både och! Vilket är det? Diskutera i grupp!

Efter några minuters diskussion är alla överens om att jag vann med 2 hundradelar!

NU kommer det som eleverna ska arbeta med:
Lisa och jag tävlade ofta och 6 gånger i sträck vann jag med 2 hundradelar. Vilka tider kan vi ha haft?

Det tar eleverna mindre än 5 minuter att skapa vardera 6 förslag och jag har plötsligt ca 150 förslag på tider som skiljer 2 hundradelar, konstruerade av elever. Chansen att någon har skrivit typ 25,78 ovh 25,80 är stor och vi tittat på siffrorna, Vad betyder 0-an i 25,80? (att det inte finns någon hundradelssiiffra).

Fortsättningen blir en tallinje där eleverna ska placera in tal som har och som saknar hundradelssiffra. Det vi gör i denna gemensamma övning är att jag förbereder för svaren på de följande frågorna.

Då är det dags att tolka elevsvaren på den andra av de spetsiga frågorna:

I en annan simtävling hade ettan tiden 46,7 sekunder och trean tiden 46,8 sekunder. Vilken tid tror du att tvåan kan ha haft? Kan tvåan ha haft nån annan tid? Vilken då?

De flesta eleverna svarade att det inte kan finnas någon tvåa, men en elev svarade att tiden kunde vara 46,7,5 och en annan svarade 46,7 1/2.
Min tolkning är då att det finns i alla fall två elever som förstår att det finns tal mellan 46,7 och 46,8 men de har inget språk för sina kunskaper.

När jag – efter den första lektionen (beskriven här tidigare) tar upp frågan kan alla eleverna berätta att det finns många olika tider för en tvåa och därmed har de nått målet. Någon elev kan dessutom berätta att det skulle kunna vara 46,776 eller nåt annat tal med 3 decimaler.
Som en kuriosa berättar jag om att man tidigare mätte simtider i stora tävlingar så noga att man använde även 1000-delar då det var simmarna som själv ”slog av” tiden genom att slå i kakelväggen i poolen. MEN eftersom en längre nagel kunde innebära vinst eller att simsträckan var en mm längre om kakelväggen var ojämn ändrade man tidtagningen till ennoggrannhet med enbart 100-delar. Minns inte riktigt men var det inte Mark Spitz eller Gunnar Larsson som råkade ut för detta?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *