Räkning med räknare
Vi vet väldigt lite om framtiden, men vi kan med stor säkerhet säga att miniräknaren har kommit för att stanna. Exakta beräkningar med flera ingående tal, med stora tal eller med decimaltal görs mestadels maskinellt. Men för att kunna göra detta fordras ändå en stor kompetens. Vi vet ju att många elever inte alltid ”vet” vilket räknesätt de ska använda. Anledningen till detta kan vara att de, beroende på den undervisning de fått, inte upptäckt att det faktiskt finns fyra olika sorters subtraktion dvs fyra olika typer av räknehändelser som leder fram till subtraktion. Det finns två olika slag av additioner, två olika multiplikationer och lika många divisioner.
Genom att reducera det traditionella räknandet i matematikundervisningen får vi mer tid att utveckla elevernas kompetens, eller rättare sagt får eleverna mer tid att utveckla sin kompetens.
Räkning med räknare fordrar
- god taluppfattning
- förmåga att teckna ner räknesättet
- kompetens att lösa problem
- förmåga att göra överslag
- förmåga att avgöra rimlighet (egentligen detsamma som god taluppfattning och kompetens)
Vanligtvis tillåts eleverna först i de senare årskurserna att använda räknare i större utsträckning under matematiklektioner. Varför använder vi inte miniräknaren redan i förskolan? Miniräknaren är ett utomordentligt bra redskap för att utveckla taluppfattningen.
Eftersom räknaren är ett enkelt redskap att använda kan vi använda den för beräkningar när målet är att utveckla kompetensen. Det betyder att en yngre elev kan beräkna hur mycket en karamellpåse kostar om 17 stycken kostar 219,30. Här gäller det ju först och främst att förstå matematikens symboler. Och de fungerar likadant i alla talområden. Men för yngre elever är den framförallt ett redskap för att utveckla taluppfattningen. Se vidare i Miniräknarövningar som kommer senare.